Varför har olika barn i klassen olika svårt att hänga med när läraren ska förklara något? Måste man springa runt och prata högt för att ha ADHD? Hur känns det att ha ett meltdown? Vad är ens ADHD? Och hur går det till att få en diagnos?
10 procent av pojkar mellan 10 och 17 år har diagnosen ADHD eller ADD, liksom 6 procent av flickor i samma åldersgrupp, och siffrorna fortsätter öka.
Beteendevetaren Johanna Goa har i sitt yrke mött barn och föräldrar som har alla möjliga och omöjliga frågor om ADHD, ADD och vägen till en diagnos. Vid sidan om jobbet står syns hon mycket i sociala medier där hon driver ett konto inriktat på att stötta föräldrar till barn med NPF-diagnoser. Hon är också själv NPF-förälder, och har sökt efter en bra och lättläst bok att sätta i händerna på familjer där ett barn nyligen har fått diagnos, väntar på en eller funderar på om det är dags att söka hjälp. När den boken inte fanns skrev hon den själv, illustrerad av serietecknaren Ellen Greidar och med forskare och experter som granskat texterna.
ADHD-boken är för barn mellan 6 och 12 års ålder, med kortfattade, tydliga förklaringar som fokuserar på vardagen för barn med ADHD – hur man hanterar mat, skärmtid, sömn och läxläsning, men också konflikter och känslan av att vara annorlunda. Det är en bred bok som inte handlar jättemycket om hjärnkemi, utan desto mer om att känna sig förstådd och känna att livet går att hantera. En peppande bok som stärker självkänslan, och som med fördel kan användas av föräldrar, skolor och vårdpersonal som resurs för att stötta barn som vill förstå mer om sin diagnos och sin vardag.